Kampen mot gängen måste gå före personlig integritet
DN DEBATT 24/11.
Organiserad brottslighet har utlöst en våg av dödligt våld, men samhället saknar vissa verktyg för att slå tillbaka. Arbetsgivare behöver få göra bakgrundskontroller av personalen och då får anställdas personliga integritet inte stå i vägen, skriver Anders Pettersson och Anna Myrhed på företaget Moxy ID, specialiserat på att motverka arbetslivskriminalitet.
Justitieombudsmannen (JO) fattade nyligen ett beslut där myndigheten riktade allvarlig kritik mot kommunstyrelsen i Södertälje för att ha tagit reda på om de anställda begått vissa brott. Kommunen hade anlitat ett företag som gjorde sökningar på anställdas personnummer i en databas. Kontrollerna saknade enligt JO stöd i lag och innebar ett allvarligt ingrepp i den personliga integriteten.
I slutet av sin beslutsmotivering skrev JO att myndigheten nu på kort tid har behövt kritisera !era kommuner för att inte ha respekterat skyddet för den personliga integriteten. Vi menar att detta knappast är en slump utan ett tydligt uttryck för att ny lagstiftning snabbt behöver komma på plats.
Ännu tydligare blir detta när medierna, under samma vecka som JO fattade sitt beslut, rapporterar om att IS-återvändare har fått jobb i kommunala verksamheter med ungdomar och utsatta. Det är givetvis inte konstigt att detta kan ske om kommunerna inte har möjlighet att göra kontroller.
Sverige har på kort tid blivit det land i EU som har störst antal fall av dödligt våld utan att befinna sig i krig. Skjutningar och
sprängningar får av goda skäl stort fokus. Men det är inte våldsamma barn som är det verkliga samhällsproblemet, utan de systemhotande krafterna som ligger bakom. Det är dessa krafter som göder våldet och visar att det lönar sig att bryta
mot reglerna.
För närvarande vidtas ambitiösa åtgärder för att avväpna enskilda individer och grupperingar samtidigt som kontrollsystemen – de objektiva och mycket kraftfulla verktygen för att upprätthålla reglerna – halkar efter.
En förutsättning för att motverka organiserad brottslighet är att säkra de kontrollsystem som stärker tilliten till samhällskontraktet och förtroendet för samhällets institutioner. I vårt arbete med att motverka arbetslivskriminalitet ser vi revor som gynnar och möjliggör sådan brottslighet. Vi vill därför ge sex exempel på förslag som skulle stärka den systematiska kontrollen.
1. Säkerställ möjligheten för arbetsgivare att göra bakgrundskontroller på anställda. Arbetsgivarens behov av att se till att lagar och regler följs, att tredje man inte kommer till skada och att förtroendet för verksamheten upprätthålls måste ha företräde framför den anställdes personliga integritet. Detta ska givetvis även gälla offentlig verksamhet.
2. Även uppdragsgivare måste ges rätt att göra kontroller av enskilda personer som utför ett uppdrag. Exempelvis måste en skogsägare som anlitar ett bolag för bärplockning ha rätt att ställa frågor till de enskilda bärplockarna för att säkerställa att det inte förekommer människohandel.
3. Utöka antalet branscher som omfattas av kravet på personalliggare. Givetvis bör kravet även omfatta städbranschen, park- och markskötsel, skogsvård, hamnarbetare med flera.
4. Inför krav på elektronisk personalliggare. Elektroniska system är numera huvudregel i alla andra sammanhang och det är rimligt att inte bara en bransch har krav på elektronisk liggare. En sådan ger också helt andra möjligheter att utföra kontroller för att motverka till exempel svartarbete, skatteundandragande, lönedumpning och människohandel.
5. Gör pass eller nationellt id-kort till de enda formellt godtagbara legitimationshandlingarna. Dagens myriad av legitimationshandlingar skapar svårigheter att fastställa en identitet och är förvirrande. Det är exempelvis svårt för en arbetsgivare att förstå att en person som har svenskt körkort, svenskt personnummer och bank-id inte självklart behöver ha rätt att uppehålla sig och arbeta i Sverige.
Att arbetsgivaren/uppdragsgivaren av diskrimineringsskäl inte heller har rätt att ställa frågor om medborgarskap gör det inte lättare att veta om den person man tänkt anställa eller anlita har rätt att arbeta i Sverige.
6. Säkerställ att den som har ett lagakraftvunnet beslut om utvisning bara har rätt till ett begränsat antal samhällsinsatser. I dag kan den som inte har rätt att befinna sig i Sverige exempelvis få del av omfattande kommunala stödinsatser som hemtjänst och familjerådgivning. Detta förvirrar för arbetsgivare, men troligen även för den enskilde.
JO:s beslut mot Södertälje kommun belyser på ett utmärkt sätt att reformerna i vissa fall har börjat i fel ände. Samtidigt som
riksdagen står i begrepp att införa lagstiftning som gör det möjligt att bedriva avlyssning utan brottsmisstanke har Södertälje kommun inte laglig möjlighet att göra bakgrundskontroller av sina anställda.
Beslutsfattare måste alltid ha systemet för ögonen, inte enskilda grupper eller problem. Perspektivet i beslutsfattandet måste också utgå från att systemet måste fungera konstruktivt över tid och slå vakt om våra gemensamma resurser, demokratin och rättssäkerheten oavsett vem som utmanar det och vem som sitter vid makten.
I det perspektivet är det viktigt att säkerställa att de regelverk som upprättas verkligen gäller (och gäller lika för alla) och att göra det enkelt och tillåtet att kontrollera att reglerna följs. Alla som vill göra rätt måste stärkas i denna föresats och de som följer reglerna premieras.
De kontrollåtgärder som vi listar ovan skulle vara viktiga verktyg för att motverka den organiserade och systemhotande brottsligheten. Troligen också mer verkningsfulla än många av de förslag som nu diskuteras för att komma till rätta med symtomen av denna brottslighet.
Text
Anders Pettersson, vd, Moxy ID
Anna Myrhed, bolagsjurist, Moxy ID, och tidigare advokat
Länk till debattartikeln hos DN.
